Fläsk är samma som gris

Läste i tidningen att en intagen på Brinkeberg var missnöjd med matransonen, han äter inte fläsk... Det gjorde inte heller barnen på den förskola/fritids jag jobbade på för några år sedan. Vilket resulterade i att vi fick smaka på massa olika sorters korv m.m. Gottigotti!
Minns också hur tokigt det kunde bli: 1) vi skulle äta julbord, och hade köpt marsipangodis som inte uppskattades - det var inte tomtar, utan grisar...  2) den gången alla barnen med familjer kom på drop-in, innan vi började inskolningen, och jag gick runt med ett fat och bjöd chokladbollar till kaffe/te/saft och sa "varsågod ta en kaka" (betyder bajsa på deras språk)... Jaja.
Vi sjöng en hel del och använde ramsor med de yngre barnen. En del sitter kvar, t ex kryet - sophet - goit - gishta (tror jag att det stavas) vilket betyder huvud - axlar - knä och tå...

Apropå kött. Brodern var värd för två amerikaner i somras. Det var Ellis och Larry. Förutom att försöka dränka dem i slussen i Håverud, skulle han också bjuda dem på gott och omständigt tillagat viltkött. Strax innan det var dags att sätta sig till bords kom dråpslaget - båda är vegetarianer!

Korven som försvann

Igår skulle vi ha friluftsdag på Torpet, men det blev avblåst - 20 min innan vi skulle åka! Och jag som sett fram emot tipspromenad, grillad kycklingkorv samt kaffe och tårta... Men det blev mat i alla fall - pasta med musslor och räkor. Mums.
När jag ändå var ute och "lyxade", passade det bra att rea-fynda lite T-tröjor samt ett flätat läderskärp. Och så mat - det var ju ganska tomt i kylen. När jag kom hem blev det en tupplur, som varade länge.. Sover så mycket bättre sedan rumsbytet med Sonen. Fast vardagrummet är belamrat av hans saker - kanske idé att bara slänga in det i hans nya rum ... ja det blev mycket bättre!
Nu sk jag gå ut i solen!

kommunalfullmäktigesammanträdet

Ibland slår vi rekord på jobbet - i antalet bokstäver på ett enda ord. Gunnar leder än så länge. Eric, som gillar att dribbla med orden, undrade var det träder växer. Och fick veta att det växer i hans öra. Jag hoppas att det är en sälg, så att det blir lätt att fläta en rejäl korg...

Just idag, fast för 7 år sedan, möttes vi för första gången. Det var värt att fira. Tänk vad tiden går!  Tårtan räckte till eftermiddagen också - Urban måste ju smaka lite - och rosen sparades till Berit.



I går chips, idag tårta, i morgon APT-smörgås och på fredag AME-grillkorv. Som jag "måste" gå av mig resten av veckan! Kan det vara så, att jag fick min magsjuka på måndagen i förebyggande syfte?


se tillbaka

Erikshjälpen är ett fantastiskt ställe! Dels för att man får en massa barndomsminnen av att se "gamla saker" som ju fanns omkring en på den tiden. Dels för att man gör en massa kap då och då. Och idag blev det faktiskt båda delarna! Bara sådär ... Tttade bland jackorna, kanske fanns det nåt som skulle passa ... och hamnar rätt på en jättefin regnjacka från Didriksson - för 80 kr!!! Passade perfekt! Framför spegeln kom en massa minnen från den sommaren jag packade regnkläder i Åmål -  hos Didriksson. Tråkigt jobb, men roligt folk, precis som andra jobb jag har haft därhemma: SJ elverkstad (fixade med jättestora tryckluft-strömbrytare som sitter på taket på loken), EMI Grammofon (packade vinylskivor i konvolut) Solsäterhemmet (köksbiträde) och så Kollo förstås - men det var något helt annat...
Anders och Ulf var mina allra första arbetskamrater - och chefer. Och de har dykt upp lite här och där under livets resa...

SårRättSå!!!

Var inne på Petershemsida.se och kollade in citat. Hittade ett som Nalle Puh sagt:

"Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålamodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat."

(A.A. Milne)
SårRättSå!!!
Vet precis vem det gäller...

Ska till Erikshjälpen i morgon - försöker komma dit en gång i veckan. De gör så mycket bra, och man borde bidra med vad man kan så ofta som möjligt. Mitt bidrag är att lämna in det jag tröttnat på - och sedan bära hem nygamla saker! Som den här bringaren, med mitt favvo-mönster (stilenliga Lökblommemönstret - Meissenfabrikens Zwiebelmuster).

Blir så lycklig varje gång jag hittar något med det mönstret... Modern säger att det är fusk, om det inte är äkta Meissen, men Kompisen säger: "... vänder man på den för att kolla äktheten, ramlar ju innehållet ur..."
SårRättSå!!!

Dags att besiktiga bilen. Den har fått nytt batteri så att den orkar ta sig fram. Oljan bytas, och sen är det dags... Hoppas den går igenom utan för många anmärkningar. Grannen på bussen sa: "Den går igenom om det är meningen att du ska behålla den ett tag till..."
SårRättSå!!!

intet är som väntans tider

Dottern och jag har gått en del tillsammans på semestern, ca 4 km (hon har mätt) nästan varje "morgon", dvs före frukost. Fast nu är det ju skarpt läge - jobbet kallar, så det blir lite si och så med gåendet. Men jag kom på lösningen: promenad på (nästan) fastande mage till Stora Vägen, i alla fall drygt 1 km. Sen går jag nån runda under dagen också...
Men det där med tid är relativt (användbart ord, märker jag), för man måste ju passa in gåendet med bussen också. Det har hänt några gånger att jag  p r e c i s  missar bussen, fast jag ropar till andra som kliver på att jag "är på G". Det är lite irriterande att få vänta på nästa buss - och bli  l i t e  sen till jobbet... Ändå kommer det ganska många bussar vid den hållplatsen.



Snart ska vi ha den årliga kräftfesten - men först ska Anki få sin baby, och så måste ju alla vara lediga från jobbet...

Karlfeldt visste vad han skrev reda på 1800-talet!

Båtliv

Tittade in på X-ets sida (ibland gör jag faktiskt det). Han var i Sikhall, där Vss har klubbhus, och fick ta emot Jätte-Stora Båten. Måsta ha varit lite svettigt för dem alla att få den på plats!! Men fina bilder blev det, känner av min höjdskräck fast jag sitter på stolen o tittar i datorn.... (www.tommyfotografen.se)
Saknar faktiskt sjölivet lite - fast jag blir otroligt sjösjuk!! Det var bättre förr - blev aldrig sjösjuk när jag var mindre. Då var det mycket vattenliv, hade tillgång till julle, eka, kajak, opimist och utombordare. Pappa hade segelbåt (en Senorita Helmsman) och innan det en riktig racer, som han stilade med. Och Morfar hade Pettersson-båt (först Najaden, sen Tumlaren) som vi fick vara i stundtals. Det var gôtt med havsluften och vinden i ansiktet. Ibland, när jag går över bron vid järnvägsstationen, och vinden kommer med raska tag från Vassbotten, då blundar jag - och det kännas som när man satt i båten - fast utan vågorna... Men så kommer en buss eller bil och stör...

mågottmusik

Var på RestadGård MusikFest igår. Trots regn och blåst en varm och härlig kväll. Fast ska sanningen fram, hade jag nog inte åkt dit om inte Brodern och Fästmön samt Lyra varit där.. Vi åt alla luch hos mig först, Dottern fixade världens godaste Chili-kyckling med klyftpotatis. När Brodern avlämnats på Restad vid tretiden - han skulle förbereda kvällen med musiker och crew - åkte vi tjejer till Överby för lite koll och ev inköp. Fästmön fixade fin cabinväska (med hjul) på Ica av alla ställen! Själv hittade jag en tröja (på HM) som matchar min lila bollskarf, och Dottern kollade på stövletter - finns ju hur läckra som helst, överallt! Och Lyra sov i bilen. Sen hem via "Donken" för kaffe, deras är riktigt gott, lämnade av Dottern, hämtade paraply och regnjacka, och vidare till Pugh på Restad... Härligt! Gamla goa låtar, och lite skämt om Åmål och Bengtsfors. Sen fortsatte kvällen med musik, mat och prat - och små Lyra-raster. Men det var svårt att få ut henne, hon ville hellre vara i bilen. Fast Pugh gillade hon - speciellt när han tog fram munspelet. Öronen åkte upp som små trattar och om inte huvudet varit i vägen hade de nog slått ihop där uppe. Så la hon huvudet på sned och bara diggade, och brydde sig inte ens om hundkompisen bredvid. Smart hund!
Musikfolk är goa människor - alla pratar med alla och kollar vad som hänt sen sist - och man mår bara gott av att vara i närheten av dem. Och musiken är som läkemedel för själen... (en del kanske lite mindre, när det låter för mycket...). Att avsluta kvällen med en förminskad Kenneth - men den stora rösten är kvar (!) och hans kompisar är inte helt fel...
Det ska va gôtt å leva!

Hur kastar man en diskus?

Google i all ära - men allt kan man inte så lätt få reda på...
Disskussionerna går höga på jobbet, och meningarna är ofta olika. Och svaren får vi på Google. Oftast. Men ibland blir det stopp. Som idag: någon lyssnade på programmet Sommar i P1 - och vi kom att prata om "föredettingar", vidare till f d advokater, om de lever fortfarande och vad de isf gör, och hur/varför de blev kända. Så, via spjutkastning, kom då frågan
hur långt kan man kasta en slägga, och vad kommer längst: slägga, spjut eller diskus.... och HUR kastar man en
diskus? Snurrar man ett varv först, eller snurrar man efter släppet, eller snurrar man inte alls???


Bild från Wikipedia


Snigelfart...

... är relativt.
Sniglarna i min trädgård ynglar av sig fortare än jag hinner ta hand om dem. Faktiskt kan det bli upp till nästa en liter varje kväll! Vem sa att de är långsamma????
Dottern har focuserat på dem med sin kamera, men jag vill inte ens tänka på hur det ser ut...
Men när Sonen ska hjälpa mig med nåt, då går det  v ä l d a n s  långsamt!

Just nu hittade Dottern en liten snigel på min axel. En rest från kvällens trädgårdsarbete.
Men hon menar att jag inte har betalt tv-licensen (fast det har jag ju!)

Belöning

Idog är jag inte - men envis...
Så varje "morgon" - nästan - promenerar Dottern och jag. Fast idag var det trögt värre, benen ville inte vara med. Men när vi kommit drygt halvvägs glimmade det till i skogskanten. KANTARELLER!
Och på ett ställe där ALLA går förbi. Resten av vägen hem gick vi med bar mage med kantareller i tröjan ... fort.


Alldeles färsk mörstekt kantarell på frukostsmörgåsen  - "Aaaaååmmm - det är som en kyss". sa Dottern

Jobbigt

Nu när sommaren äntligen visar sig från sin bästa sida, och man kan få lite mer färg på benen - då ska man klä på sig och vara inomhus!!!


(Män dä ska i alle fall bli gôtt å träffe di andre...!)

Badkruka

Har bara badat 1 gång i år - och det var i Knarrbysjön. Mitt favvoställe i världen! En litenliten sandstrand där man kan vara som man vill. Vattnet är som sammet, och man behöver inte smörja in sig efteråt.
Annars är jag nog lite av en badkruka, gillar inte att bada när det är en massa folk omkring. Kanske beror det på att jag inte behärskar simtekniken. Flyter gör jag,och framåt kommer jag - så småningom, men stilen... Eller så är det för att jag inte gillar att bli kall om mage. För det blir man!

Lyra älskar att bada! Hon kan verkligen roa sig själv i vattnet: springer omkring och slår med sin stora tass i vattenytan, och försöker fånga vattendropparna i munnen. Ser inte klokt ut. Vattenslangen hemma i trädgården är också kul, framför allt att bära omkring med. Helst om vattnet sprutar (och träffar någon av oss andra!)
Här testar hon vattnet i Karls Grav (09-07-04)
Lyra i Karls Grav 4 juli 09

Rökt sik

Att få tag på rökt sik var en lång historia... Dvs vi gick långt, tyckte Brodern (allt är relativt!!). Har varit hos honom och hans Fästmö-Sambo i Håverud några dagar. En dag lockade alltså siken... Så vi tog en promenad med hunden Lyra till Upperud och fikade på bryggan bakom Hantverkshuset - och Lyra badade i vanlig ordning. Sen köpte vi rökt sik på vägen tillbaka. När vi kom hem, "hällde" sig Lyra ner på golvet (som ur en tillbringare, med nosen först och sedan frambenen - magen - bakbenen - och sist svansen), och snarkade i flera timmar. Brodern suckade djupt och placerade sin lekamen i soffan - och snarkade han också... Jag tog mig en kopp kaffe och min sudoku-bok... Siken åt vi sen på kvällen tillsammans med romsås, mandelpotatis och Allsång på Skansen.

Att börja...

Idag har jag börjat blogga. "Alla" andra gör det - så...

Dottern har lånat mig en bok: Karen Kingstons "Rensa i röran med Feng Shui". Mycket inspirerande. Redan innan jag började läsa i den hade jag börjat rensa bland gamla räkningar. Det blev två kassar till pappersinsamlingen!


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0